-

Detta inlägg är tidinställt!
Nu sitter jag förmodligen på en fullsatt buss mot Romme alpin med mina vänner. Vi blir där hela dagen och kommer inte hem fören sent ikväll. Vi hade samling 05.45 imorse så jag lär väl vara helt slut på resan hem efter all skidåkning. Hoppas ni får en fin dag iallafall!

Jag har en lillasyster som heter Hannah Anna Fodén.
Hon är 13 år gammal och är världens finaste lilla tjej. När min lillasyster var riktigt liten så märkte min mamma att hon inte var som andra barn, hon betedde sig annorlunda. Så mina föräldrar pratade med en läkare och fick besked om att hon var autistisk. Hon hade en sjukdom som hette autism.

För er som inte riktigt vet vad det innebär ska jag berätta lite om vad sjukdomen handlar om. Som autistisk har du svårt för sociala samspel, alltså att komunicera och få kontakt med personen du talar med. Det finns olika varianter utav autism och min syster har en sådan som inte är så "kraftig" eller vad man ska säga. Hon pratar ordentligt och är väldigt duktig på mycket.

Men hon skulle aldrig kunna klara sig helt ensam. Hon behöver ständig hjälp och klarar inte allt själv. Hon skulle t.ex. aldrig kunna bo ensam i en lägenhet, det skulle vara en omöjlighet. En sådan sak som att ta hand om sig själv helt ensam är mycket svårt för en autistisk person. De behöver någon som alltid finns där med en extra hand. Detta är en mycket krävanade sjukdom och som autistisk behöver man mycket tid.

Som storasyster har jag fått lära mig att hon behöver mer tid än mig, av ett väldigt bra skäl. Förr mådde jag väldigt dåligt och kände mig ganska "utfryst" men nu med tiden har det släppt och jag har börjat förstå varför det var som det var. Jag skulle aldrig vilja ändra på henne eller önska att hon föddes "normal". I mina ögon är hon helt normal och världens bästa lillasyster. Det går inte att ändra på

Dagens: Kavaj, grön topp, guldarmband, fjäder hårband

"Man får bara vad man ger, och man ger bara vad man redan fått"

För några år sen så gick min älskade farfar bort.
Han om någon var en person som stod mig riktigt varmt och nära om hjärtat. Han var en sådan super farfar som skulle kunna göra allt för de personerna han älskade.

Jag kommer ihåg att jag satt inne på mitt rum helt själv. Då plötsligt så hörde jag min pappa skrika, sådär som man gör när något väldigt kärt tas ifrån en. Jag kommer ihåg att jag sprang ut ur mitt rum och undrade vad det var som hade hänt. Det var mitt i sommarn och vi hade ett par stora krukor med blommor i som min mamma hade satt dagen innan, de var välta när jag kom ut. Min pappa satt på sina knän ute på grusgången och tröck sin telefon emot sitt öra. Han pratade just då med min faster.

Det var då jag förstod att något riktigt hemskt hade hänt. Jag kommer ihåg att jag inte vågade frågade varför pappa grät utan gick till mamma och bad henne att hålla om mig. När pappa hade pratat klart berättade han att "Farfar finns inte mer, han är död", den meningen kommer jag så väl ihåg för det var då mitt hjärta brast i tusen bitar. Det kändes som om att allting inuti mig, rann ut och försvann. Jag blev helt kall och tom.

Min farfar, min älskade farfar hade gått bort dagen innan. Han hade kört av vägen och bilen hade börjar brinna. Att få veta en sådan sak som liten är inte lätt, man har så mycket frågor men man vågar inte fråga varför och hur. Jag undrar än idag varför och hur? Jag har ännu inte riktigt förstått att han är borta. Det värsta är den känslan man har inom sig att man skulle vilja ringa och bara fråga hur det är, men det går ju inte för hans finns ju inte längre.

Jag tänker alltid att han finns med mig när det känns jobbigt och tufft. Då brukar jag tänka att han finns där och hjälper mig och skyddar mig ifrån hemska saker. Han var och är fortfarande världens bästa farfar och jag saknar honom så fruktansvärt mycket. Men jag vet att han finns där uppe och vakar över mig. Min farfar.

Jag har valt att skriva om mina underbara tjejer!
Jag har aldrig mått så bra såsom jag gör i erat sällskap. Ni får mig att tro mig på själv och vara den jag vill vara och är. Ni är underbara på alla möjliga sätt och jag vet inte hur många gånger vi har skrattat tillsammans?! Så kul som vi har det tillsammans har nog ingen. Ni förgyller mina dagar i skolan, och gör det värt att pallra sig dit när man helt tappat lusten och bara vill försvinna.

Ni ser direkt om det är någonting och lyssnar allltid om man behöver prata. Jag vet att jag alltid kan prata med er och ni vet att ni alltid kan göra detsamma. En för alla, alla för en! Jag känner nog ingen som har så dålig humor som ni har, men det gör er till dom ni är. Som karlssons klister - stenhårt sitter vi ihop! Jag kan inte tänka mig en enda dag utan er, och när jag tänker på gymnasiet vill jag bara dö. Ni gör livet värt att leva. Jag älskar er mer än vad ni anar!

Hej på er kära vänner!
Antar att det här blir ett likadant inlägg som de innan. Inget märkvärdigt precis. Jag orkar inte skriva ett jätte långt inlägg nu för jag känner mig varken pigg eller på humör. Gick i skolan till 14.00, mötte upp mamma i Vh, solade med henne på solakuten, åt nuggets till middag, har fikat med familjen och resten utav kvällen har som vanligt gått åt en massa plugg. Nu ska jag hoppa in i duschen!

See ya




bilder från fikat med familisen

Kärlek kan va så himla olika för alla.
Men för mig byggs kärlek på en bra relation.
Kärlek är när man mår bra i en persons sällskap, man känner sig trygg och uppskattad. Man blir visad hänsyn och respekt och man kan vara den man är. Kärlek mellan två personer är nog den finaste och varsamaste kärleken som finns, enligt mig. Det är den som gör så att det pirrar lite extra i magen när man ser personen och som får en att må bra.

Det finns så många olika sorters kärlek.
Det kan va till en vän, sina föräldrar, ett husdjur eller bara något man älskar att göra. Kärlek är något man ska vara riktigt försiktig och uppmärksammad med. Kärlek kan lätt göra så att man tappar kontrollen, och ibland till något väldigt dåligt. Därför ska man vara försiktig med vad man gör och utsätter sig för. Jag har upplevt riktigt kärlek mellan två personer och det är underbart, men den kan vara hjärtkrossande också. Men man ska inte vara rädd för att chansa, att vara kär är nog den härligaste känslan i världen.

Att veta att det finns en person som älskar en och som valt just dig är nog en obeskrivlig känsla. När man får den känslan så existerar ingenting annat än ni två, man är helt plötsligt två mot världen. Förut när jag hade ett förhållande så var det just han som betydde mest, han kom först oavsett. Nu förstår jag att kärleken man har till sin familj och sina vänner är mer värdefull, för dessa personer är några som du kommer att ha runt omkring dig under hela ditt liv, och dessa är de som bryr sig om dig mer än någon annan kille.

Den kärlek som man mest ska vara rädd om och ta väl hand om är den som finns för din familj & vänner.
Den kärleken är villkorslös i mina ögon.

Jag har nästan vart över allt på jorden. Men dessa platser är de som jag kommer ihåg mest och kan berätta något minne ifrån.  

Rhodos. När jag var ca 12 år besökte jag och mina föräldrar Grekland. Vi var där i ungefär 1 vecka och jag kommer ihåg att det var helt underbart. Vi åkte ut med en båt och snorklade ifrån den. Vi åkte också ut med en turist båt som jag fick köra. Jag kommer ihåg att jag var jätte nervös och höll nästan på att göra i brallan ett tag. Men det var en sådan resa som jag aldrig någonsin kommer att glömma.





Kreta. Dit åkte hela familjen när jag var runt 10-11 år. Vi spenderade 2 veckor där nere har jag för mig. Jag kommer ihåg när vi bilade upp i bergen för att komma till ett helt otroligt bad ställe. Det var vatten flera mil bort och långgrunt. De hade byggt resurangerna i vattnet, så man satt och åt med vattnet under sina fötter. Vi var också på ett jätte stort vatten-land som vi åkte ett litet tåg till. Det var en riktig mysig resa.




Nerja. Jag åkte dit med min vän Malin och mina föräldrar. Det var den första resan jag gjorde tillsammans med en vän. Vi var där i 1 vecka och hade det helt underbart. Vi var nog runt 13-14 år då. Där bodde vi i en jätte fet lägenhet högt uppe i bergen. Vi hade får som gick utanför terassen. Vi var ute vartenda kväll och gick runt på stan och hängde på beachen varje dag. Vi var också på ett jätte stort vatten-land. Kärt minne!






Finland. Det är också en sådan resa som jag väldigt mycket kommer ihåg. Dit kryssade jag med Malin och mina föräldrar. Vi var där förra sommaren och kryssade i två dagar. Kommer ihåg när vi satt i baren och lyssnade på trubaduren Fredrik Svanlund (som var med i idol) och blev helt kära. Stalkade honom under nästan hela resan, haha vilka tjejer! Vi gick av i Helsingfors och shoppade också, himla mysig stad.






Thailand. Jag besökte Thailand 2009 och var där med mina fina föräldrar. Det är nog den bästa resan som jag någonsin har gjort i hela mitt liv. Vi red på elefanter, shoppade, badade i kristallklart vatten, åt god mat, snorklade på djupt vatten och såg clown fiskar, jag gjorde min första tattoo, träffade underbart folk och stekte hela dagarna på de fantastiska stränderna. Dit ska jag åka igen, och det är snart! Thailand är nog den platsen jag skulle kunna rekomendera alla att besöka minst en gång i sitt liv.






Fuengirola. Dit åkte jag med min familj och min bästa vän Nathalie. Vi bodde i min pappas chefs lägenhet som han hyrde ut till oss i två veckor. Vi hade en stor pool utanför balkongen och man såg hela staden plus stranden utanför. Vi hade det underbart där. Vi åt på mysiga resturanger och moffade världens godaste bana splits. Vi shoppade en del, badade och solade vartenda dag och fick mycket färg. Vi åkte också fallskärm efter en båt 100 meter upp i luften. Det var helt galet, jag var så jävla rädd! Men detta är nog en utav de bästa resorna jag någonsin gjort. Dels för att min bästa vän var med.

Min mamma heter Cathrine och är 40 år gammal.
Hon och pappa fick mig när de var 24 år gamla. Hon jobbar som undersköterska på ett äldreboende i Västerhaninge, men egentligen vill hon ha ett eget litet café. Min mamma är världens snällaste (så tycker väl alla om sina mammor men min är verkligen det) och hon har alltid ställt upp för mig. Hon ser direkt om det har hänt någonting & hon vet alltid vad hon ska säga. Jag som person är väldigt "stängd" när det gäller att prata om mina problem men med min mamma kan jag berätta allt - för hon förstår mig. Min mamma är grym på att laga mat och jätte duktig på inredning. Min mamma är rätt så lättsam, hon förstår alltid, hon vill alltid hjälpa och hon lyssnar alltid. Hon är helt enkelt en riktigt mamma. Väldigt kärleksfull med ett stort hjärta.
Det lyser om henne!

Min pappa heter Pierre och är 40 år gammal han med.
Han jobbar på SJ kontoret inne på centralen. På fritiden älskar han att jaga älg och fotboll är nog nått både han och jag brinner för, så det är ett gemensamt intresse vi båda har. Han är både världens bästa och snällaste. Han är extremt duktigt på matematik - dock är matematik min svagaste sida så där finns det inget gemensamt. Han är otroligt givmild och hjälpsam. Både jag och pappa har ett jävla temperament och blir båda vansinniga om vi inte får som vi vill och erkänner aldrig om vi har fel - även fast vi vet om det själva. Min pappa är sprudlande och skämtar alltid. Han älskar när jag tycker att han är pinsam, gillar att retas. Jag vet att jag alltid kan prata med honom om det är något & att han alltid kommer att försöka hjälpa mig vad det än handlar om. Han finns alltid där helt enkelt. Som person är jag och pappa väldigt lika, han är som en bästavän faktiskt.

Jag älskar er över allt annat i världen ♥

Min första kärlek, min allra första rikiga kärlek.
Nino Salander, var min första kärlek. Vi träffades genom en gemensam vän som faktiskt råkar vara min bästa vän, Nathalie. Dem var barndoms vänner och första gången jag träffade honom var när hans mamma bjöd hem Nathalie och hennes mamma på "smakprov av julskinka". Jag följde med och det var nog allra första gången vi sågs men då var det inget speciellt. Vi tittade knappt på varandra.

Sen sågs vi alltmer eftersom att han umgicks med Nathalies storebror och jag med henne. Till en början var det inget märkvärdigt men sen en sommar kväll när jag och Nathalie satt ute på hennes balkong så kom hennes storebror och Nino dit och satte sig vid oss. Då, under den stunden fastnade mina ögon för honom, dels intresse. Jag vet inte vad det var som hände men jag kunde inte slita blicken ifrån honom.

Försökte att titta på honom i smyg hela tiden vilket han nu sagt inte gick så speciellt bra. Han märkte varje gång hur mina ögon drogs till honom (pinsamt men rätt så ironiskt) och efter den kvällen då playahead fanns tog vi kontakt med varandra. Vi pratade en tid, han blev tillsammans med en annan tjej och jag med en annan kille. Det var rätt så komplicerat ett tag eftersom att vi båda hade "problem" med våra förhållanden.

Vi började prata alltmer och bytte sedan nummer, och vi började prata som bara den på telefon. En kväll skickade han en låt till mig som fick mig att smälta, bokstavligen! Sen cirka en vecka senare fick jag ett sms av honom där det stod "Do you wanna be my girlfriend" och en generad gubbe. Jag kommer ihåg att jag satt i klassrummet då och bara kände hur kinderna blossade upp.

Svarade såklart ja på det smset & kommer ihåg så väl hur lycklig jag kände mig den dagen. Jag var helt tagen, slutsåld. Vi träffades samma dag hemma hos hans pappa och låg i sängen hela eftermiddagen. Jag mådde jätte bra med den här killen men någonstans tog det slut. Vi var tillsammans i mer ett år och hade tagit en paus en gång, försökt igen men sen insåg vi båda att det inte fanns där, gnistan.

Det tog slut emellan oss men vi är idag jätte goda vänner och umgås till och från. Jag tycker verkligen om den här killen jätte mycket och han är som min bästa vän. Han har alltid ställt upp för mig och visat att han funnits där när jag behövt någon att vända mig till. Jag kommer alltid att älska den här personen och han kommer alltid att vara en del av mig och det vet han om.

Jag heter Sofia Anna Flodén och bor i hålan Tungelsta.
Bor tillsammans med min mamma, pappa, lillasyster, två katter och en chihuahua. Lever ett så normalt tonårsliv och tar en dag i taget, lever rättare sagt i nuet. Jag är född 1995 och är allstå 15 år gammal. Fyller 16 barre den 5 maj nästa år. Går sista året i grundskolan, jobbar på flitigt och ligger i med jämna steg. Har ett mål att gå på fredrika bremer och gå samhälle, men har börjat tveka lite på sistone.. På helgerna umgås jag antingen med min familj eller med mina vänner,
dessa är dem jag trivs bäst med.

Jag har ett par tjejkompisar som går före allt, några som jag skulle kunna göra precis allt för. Vi är som karlssons klister, vi sitter ihop - stenhårt! Många kan få en uppfattning om att jag är rätt bitchig, men jag är helt tvärt om. Visst har väl alla en sida, men jag har många olika sidor och ibland kan dem uppfattas fel. Glad och spontan tjej, gör oftast saker utan att tänka till ibland. Vilket jag har fått ta konsekvenser för.

Roar mig med musik i min ensamhet (haha lät som värsta nörden där) och har ett stort intresse för kläder. Jag är väldigt lättroad och skrattar för det mesta åt allt (mest mig själv) och ibland är det kanske inte alltid så bra men sådan är jag. Är en riktig skadeglädjare, slår du i tån så har du förgyllt min dag! Jag är jäkligt dålig i matematik men har MVG i naturkunskap. Jag tycker om att skriva, krönikor, artiklar you name it.
T stämpel!

Jag älskar att idrotta och hålla igång. Väldigt målinriktad tjej som vet vad hon vill. Om jag inte får som jag vill kan jag börja gråta. Jag älskar att träffa nya människor och umgås. Gillar att bara köra på och bjuda på mig själv. Har inget specifikt drömyrke än så länge, därför jag också tänker gå samhälle. Jobbar ibland helger på JC. Så nu fick ni nästan bok att läsa. Detta kan ni läsa på lästimmen imorgon, great!



Bild på mig och min fina vän Clara Digréus

Eftersom att nästan alla bloggare kör med den här grejen så tänkte jag köra på. Får se hur länge jag orkar men börjar med detta ikväll. Kommer säkert aldrig orka..

Dag 1 – Presentera mig själv.
Dag 2 – Min första kärlek.
Dag 3 – Mina föräldrar.
Dag 4 – Platser jag har besökt.

Dag 5 – Vad är kärlek.
Dag 6 – Min dag.
Dag 7 – Min bästa vän.
Dag 8 – Ett ögonblick.
Dag 9 – Min tro.
Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.

Dag 11 – Mina syskon.
Dag 12 – I min handväska.
Dag 13 – Den här veckan.
Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
Dag 15 – Mina drömmar.
Dag 16 – Min första kyss.
Dag 17 – Mitt favoritminne.

Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
Dag 19 – Detta ångrar jag.
Dag 20 – Den här månaden.
Dag 21 – Ett annat ögonblick.
Dag 22 – Det här upprör mig.
Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
Dag 24 – Det här får mig att gråta.

Dag 25 – En första. 
Dag 26 – Mina rädslor.
Dag 27 – Min favoritplats. 
Dag 28 – Det här saknar jag.
Dag 29 – Mina ambitioner.
Dag 30 – Ett sista ögonblick.